I'm a survivor

Nu har jag överlevt två dagar på jobbet. Det har gått bättre än jag trodde måste jag säga. Med Elsa grinade jag i en vecka, men den här gången har jag inte gråtit. Det är mycket lättare med barn nummer två. Det har varit svårt att lämna Stellan hemma, men jag vet att han har haft det bra med Klara och det har hjälpt. Han verkar inte ha ens märkt att jag är borta på dagarna.

Jag har märkt att jag måste använda varje ledig minut och ligga ett steg före hela tiden för att hinna med allt. Om Stellan sover en tupplur när jag kommer hem så tar jag fram mina och Elsas kläder för nästa dag på en gång. Medans Elsa sätter på sig pyjamasen så gör jag två extra flaskor välling och sätter in dem i kylskåpet för att ha senare (vi använder färdiggjord välling så att jag kan göra det). När Elsa sitter i badet sitter jag bredvid med min laptop och svarar på jobb email. Det är non-stop, men det går. Eftersom det inte är en ledig minut från att jag åker till jobbet tills barnen går till sängs måste jag se till att komma i säng i tid. Annars kommer jag aldrig att kunna hålla det här tempot. På tal om att sova, dags att krypa till kojs. God natt!

Anna

Först när jag läste de svenska tidningarna förra veckan och det enda man kunde läsa om vara Anna Anka så trodde jag av Sverige hade helt förlorat förståndet. Hade de inget bättre att skriva om? Till och med pappa berättade om Anna som om han hade känt henne personligen i flera år. Så jag fick lov att kolla in programmet på TV3s websida för att se för mig själv. Herregud. Hoppas inte att amerikanarna tror att vi alla svenskor är så där. Tack och lov att det bara sänds i Sverige.

Men sen började jag tänka på Anna och kom på att antingen är hon den mest korkade människan på jorden eller så är hon den smartaste. Fast att det är svårt att acceptera så tror jag att det är det sistnämnda (eller kanske inte den smartaste men lite smart...) Jag tror att hon vet precis vad hon ska säga för att provocera människor och på så sätt bli mer känd. Hon planerar allt hon säger. Det är som jag alltid sagt, planering är A och O för framgång! :)

Första dagen på jobbet

Gud vad jag har saknat trafiken - not! Men jag har saknat att åka 120 km/h och ha radion på i högsta volym!

Här är mitt kontor. Jag tror att min blomma har saknat mig...

Hur lätt saker kan ändras...

Den här veckan har varit kaotisk. Jag var först på jobbet i onsdags och fick reda på att jag har en ny chef och att de inte riktigt vet vad mitt jobb kommer att vara. Jag börjar jobba igen på måndag…

Sedan avled min mans mormor Nani i onsdags. Vi skulle ha åkt till NY i helgen för att gå på baseball, men nu är Jag där på begravning. Vi bestämde oss för att jag skulle vara hemma med barnen för Indiska begravningar kan vara lite dramatiska och är inte så barnvänliga. Mina svärföräldrar kommer att ha över 100 personer i sitt hus på lördagskvällen som ska be och sjunga... Vi kommer att sakna Nani. Man får inte ta någonting för givet här i livet.

Dagens konversation

Jag: kommer du ihåg att vi ska till NY på fredag. Pappa ska gå på baseball och se NY och Red Sox, och jag, du och Stellan ska vara hemma hos Tyler och leka
Elsa: Åh, nej, min crazy cousin Tyler!
Jag: Ja, det blir skoj
Elsa: Ok…Dom har inte sett Stellan ännu!
Jag: Jo, dom kom ju hit när Stellan var nyfödd. Kommer du ihåg?
Elsa: Ja, just ja. Men då var han liten och nu är han rund som en köttbulle!

Vilken snäll stora-syster…

Det är aldrig för sent att börja om

Vi känner alla arbetskompisen eller vännen som pratar skit om andra och klagar på allt och alla. Det kan vara svårt att säga ifrån och säga att man inte håller med, men det är värt. Det är allt för lätt att fastna i det negativa och är man inte försiktigt börjar man snart se allt i svart (ok, jag erkänner - jag är bra på att fastna). En negativ person kan dra med sig en hel avdelning om man inte ser upp. Det finns något positivt med alla situationer. Som tur är så ligger det förflutna bakom oss och det är aldrig för sent att börja om.

Jag ser det som en ny början när jag börjar jobbet igen på måndag. Jag ska pusha mitt team att fokusera på det positiva och fixa saker den här hösten. Det är dags att sparka dem i baken lite. Jag ser det som en utmaning och det ska bli roligt (de kommer att älska mig…!). Jag har märkt att jag har mindre tålamod varje gång när jag kommer tillbaka till jobbet från mamma ledighet. Det är nog lättare att se det löjliga i jobb situationer när man har varit ledig ett tag. Jag är känd på jobbet för att vara lugn och ha mycket tålamod. Om dom bara visste vad som väntar dem…haha!

Veckans Karriärs Tips: Försök att se det positiva i allt och du ska se att livet flyter på mycket lättare. Kan du gå hela dagen utan att klaga över något? Det är en utmaning!

Jag är ett geni!

Det är bara jag som har vaknat och matat Stellan på nätterna hittills. Jag är trött och har sagt åt Jag (min man) att han får börja gå upp han också snart. Men jag får alltid svaret – “jag hör inte när han vaknar” och ”då får du väcka mig” etc. så i helgen när jag fick de vanliga svaren svarade jag ”ok, men fortsätter det så här kommer jag aldrig orka ha sex igen”. Som ett mirakel vaknade Jag både klockan 2 och 4 i natt och matade Stellan utan att jag väckte honom…! Att jag inte tänkte på den taktiken tidigare!

Vad har jag gjort?

Jag har alltid trott att jag är bra på time management. Jag är ju projekt ledare så det borde ju vara min starka sida, men den här veckan vet jag inte vad jag tänkte. Först gick jag på PTA (Parent Teacher Association) möte med alla desperate housewifes. Dom har ingenting att göra på dagarna så de skapar olika program för barnen. Allt från att ordna danser till att sälja inslagningspapper. Innan jag gick därifrån så hade jag lyckats skriva upp mig på att renovera skolan. När ska jag ha tid för det?! Och idag när jag tog Elsa till simlektioner så skaffade jag ett gymmedlemskap på the YMCA. När ska jag ha tid att träna?! Jag har ju ganska fullt upp med heltids arbete, två barn, katt, hund, hus renoveringar, bloggning etc och nu ska jag börja måla skolan och träna också! Vad har jag gjort! Eftersom jag predikar att man har tid för det man vill får jag väl ta och visa er att det är möjligt J

En och en halv vecka kvar...

Idag var jag på besök på jobbet. Det var roligt att träffa alla igen. Det var bra timing för jag kunde vara med på ett möte om projektledar avdelningen och se vad som har hänt när jag har varit ledig. Jag fick hålla i mig i bordet för att inte explodera. Dom har ändrat en hel del när jag har varit mamma ledig. När katten är borta dansar råttorna på bordet…Jag har kollat email varje dag när jag har varit ledig. Man skulle ju tro att de kunde ha frågat innan de ändrade saker. Det är ju inte så att jag åkte till månen i tre månader!

Karriärs Tips: Man kan aldrig överkommunicera. Tala om precis vad du förväntar dig och vad folk är tillåtna att göra. Man kan tyvärr inte förvänta sig att folk använder sunt förnuft.

Mamma/Elsa Tid

Idag gick jag och Elsa och fikade efter skolan. Bullen var nästan större än Elsa!

Tjejen bakom Elsa heter Anna. Jag och Elsa satt och pratade när hon vände sig om och sa på svenska – pratar ni svenska! Hon är här och pluggar. Det är alltid roligt att träffa svenskar här.

Inte så liten längre

Helgen

I helgen var det fullt upp som vanligt. På lördags morgonen fixade jag klart Elsas rum. Vi har gjort det till ett ”stor tjej nu” rum. Jag tog ett gammalt brunt Ikea Bonde skåp och gjorde om det till ett skrivbord. Det skulle först bara bli ett skåp men sen hittade jag ett bordsben som vi hade köpt när vi byggde baren i köket och en hylla, så det blev till slut ett skrivbord. Tavlan målade jag till Elsa när hon föddes.

Medans jag snickrade och målade så lekte Elsa med sin vän Audrey. På eftermiddagen åkte vi till Ikea en sväng. Vi kom på att vi inte hade varit där på tre månader så det var dags att köpa lite choklad och Kalles Kaviar. Stellan sov hela tiden vi var där (4 timmar med bilfärden inräknad). Jag fick lov att kolla om han andades flera gånger för han rörde sig inte ens. Han måste ha njutit av att gå runt i en svensk affär J

Igår söndag så kom Sarah och Michael över med sina treåriga tvillingar Hannah och Calder. Ursöta. Calder ville ha en klänning på sig som hans syster och Elsa så han lånade en Dora klänning av Elsa och sprang runt i hela dagen. Calder är ett stort Dora fan så han var jätte-mallig över sin fina klänning. Det är helt ok. Tjejer tycker om en kille som är nära sin feminina sida J

Hemsk Mamma

Mammorna på skolan ger mig redan blickar som säger – åh, du är en sån där working mom som inte är hemma hos dina barn…Och nu har jag börjat få ännu mer blickar. Jag och Klara (au-pair) har nämligen kommit på en plan tillsammans hur hon ska träna sig på att ta hand om Stellan innan jag börjar jobba (bara två veckor kvar!). När vi åker till skolan för att hämta Elsa på skolan följer jag bara med som stöd men gör ingenting. Så när vi kommer till skolan ser mammorna mig när jag hoppar ur bilen och står och solar medans Klara springer runt och tar ut vagnställning, bilstol, napp, filt och Stellan. Jag hjälper inte Klara med någonting (det är faktiskt inte lätt att bara stå där som ett fån och bara titta på). När vi kommer till skolgården går jag och sätter mig på en bänk medans Klara går runt med vagnen för att Stellan ska somna eller stoppar om honom när det blåser. Mammorna tittar på Klara och sen tittar de på mig och ger mig en lite blick och ett snett leende. Jag och Klara skämtade idag att jag ska ta med mig en nagelfil och en latte imorgon så att jag kan se ut som en riktig housewife när jag sitter där och latar mig på bänken. Tänk vad de ska tänka då!

Stavfel

Nu har jag äntligen fixat datorn så att jag kan kolla svenska stavfel. Så nu slipper ni läsa mina kråkor. Fast jag måste säga att det kunde ha varit värre med tanke på att jag bara sover 4-5 timmar per natt och att jag har bott is USA i 17 år! :)

Tror NY på gud?

I kväll hade jag och Elsa en intressant konversation. Vi brukar jämt ligga och prata lite om dagen varje kväll innan hon somnar. Hon har varit helt farscinerad av gud på sistone och frågar mycket om gud, himlen och döden. Varken min man eller jag är särskilt troende och har aldrig pratat om gud hemma. Vi har sagt att Elsa får bestämma sin egen tro när hon blir äldre (jag är kristen och Jag är hindu). Innan vi fick Stellan (det tog 5 år för mig att bli gravid med honom) så bad Elsa till gud om en lillebror varje kväll i en månad. Och eftersom hon fick honom tror hon att man får allt som på beställning om man bara ber gud om det. Om man råkar säga att man vill ha någontiså svara Elsa snabbt – be gud!

Konversationen ikväll:
Elsa: Tror NY på Gud?
Jag: NY?
Elsa: Ja, farmor och farfar och dom där
Jag: Ja, dom tror på deras gud. Kommer du ihåg bilderna och statyerna i farfars kyrka (mina svärföräldrar är hinduer)? Ganesh och Krishna?
Elsa: Ja, men ser gud efter dom också ändå fast dom har egna gudar
Jag: Ja, det gör han nog
Elsa: Lyckos NY för då har dom massor av gudar!

Ensamstående mammor

Tänk vad mycket man kan glömma på sex år (Elsa är sex år gammal). Eller kanske har jag helt enkelt förträngt hur mycket jobb en liten bebis kan vara. I natt vaknade Stellan fem gånger, så jag var lite mör när det var dax att gå upp på morgonen. När vi vaknade satte jag på honom rena kläder och precis när vi var klara bajsade han så mycket att det kom upp på ryggen. Så jag badade honom och satte på rena kläder igen. När vi var klara bajsade han igen! Jag sköljde av honom i handfatet och satte på honom rena kläder för tredje gången! Stellan skrek så jag blev helt svettig. Jag var helt slut när vi var klara. Det är någonting hela tiden fast dom är så små. Jag tycker att alla ensamstående mammor borde få en medalj. Jag hade aldrig klarat av att vara ensam mamma. Tänk att göra ALLT själv; blöjor, mata, bada, natta, gå runt i timmar med ett kolik barn (t ex Stellan...) etc etc. Alla mammor där ute – ni är super heroes!

Dåligt samvete

Idag pratade jag med jobbet om min roll när jag kommer tillbaka (läs tidigare upplägg. Chefen har sagt upp sig...). Det var en bra konversation även om dom inte riktigt vet vad jag ska göra. Jag kände mig levande när jag pratade med dom och kände att det ska bli roligt att börja jobba igen. Men sen kom jag kom på att då måste jag ju lämna Elsa och Stellan och då fick jag genast dåligt samvete. Fast det försvann ganska fort även om jag kommer sakna dom som bara den och även gråta när jag åker ifrån Stellan för första gången. Jag tror att det är bra för barn att se att föräldrar har ett eget liv och karriär. Elsa är ju en jätte-fin tjej och har inte tagit någon skada av att jag alltid har jobbat. Bara man ser till att man får kvalitetstid med barnen så blir allt bra.

Min rutin är att när jag kommer hem så kollar jag mailen fort för att se om jag missat något på viktigt när jag körde hem (det tar en timme för mig att köra hem och jag är farlig om jag läser en blackberry när jag kör), sedan är det Elsa och Stellan som gäller tills dom går till sängs. Vi äter middag, badar, pratar om dagen och läser böcker innan vi släcker lampan. Sen fortsätter jag att jobba om jag har mycket jobb. Dom på jobbet vet att jag tar hand om barnen mellan kl 6 och 8, så då stör dom inte. Det fungerar för dom vet att jag alltid får mitt jobb gjort. Om jag jobbar sitter jag bredvid Jag på soffan med min laptop, så även han får lite tid med mig.

Normal

Jag kollade runt på lite andra bloggar idag och fick lite lätt panik. Alla har kort på sig själva och sina hippa kläder (även mamma-bloggarna) . Alla ler modell-leenden och är trådsmala. Och så har dom också gärna kort på lyxmiddagen dom nyss åt på restaurang... Och här sitter jag med spyfläckar på axeln och celluliter på låren, och försöker komma på vad jag ska laga till middag. Har ni kommit hit för att läsa om glamour har ni kommit till fel ställe. Har handlar det om vardagen med barn och slavgöra på jobbet :)

Trött

Idag är jag så trött att jag ser i syne. Stellan försätter att vakna 4 gånger per natt. I natt nickade jag till hela tiden medans jag matade honom och när jag vaknade till kunde jag inte komma ihåg när han började äta och när han åt sist. Jag försöker intala mig själv att det inte kommer att vara så länge och att jag måste försöka njuta av bebis tiden. Men det är svårt när man inte ens kommer ihåg vad man heter...

Prioriteringar

Ikea katalogen kom i posten idag så idag har jag inte tid att blogga! :)

Elsas första dag i skolan

Hon hade en bra dag och hon älskar sin nya lärarinna Mrs. Farley!