I kväll hade jag och Elsa en intressant konversation. Vi brukar jämt ligga och prata lite om dagen varje kväll innan hon somnar. Hon har varit helt farscinerad av gud på sistone och frågar mycket om gud, himlen och döden. Varken min man eller jag är särskilt troende och har aldrig pratat om gud hemma. Vi har sagt att Elsa får bestämma sin egen tro när hon blir äldre (jag är kristen och Jag är hindu). Innan vi fick Stellan (det tog 5 år för mig att bli gravid med honom) så bad Elsa till gud om en lillebror varje kväll i en månad. Och eftersom hon fick honom tror hon att man får allt som på beställning om man bara ber gud om det. Om man råkar säga att man vill ha någontiså svara Elsa snabbt – be gud!
Konversationen ikväll:
Elsa: Tror NY på Gud?
Jag: NY?
Elsa: Ja, farmor och farfar och dom där
Jag: Ja, dom tror på deras gud. Kommer du ihåg bilderna och statyerna i farfars kyrka (mina svärföräldrar är hinduer)? Ganesh och Krishna?
Elsa: Ja, men ser gud efter dom också ändå fast dom har egna gudar
Jag: Ja, det gör han nog
Elsa: Lyckos NY för då har dom massor av gudar!
No comments:
Post a Comment