Wake up call

Jag är ledsen att jag inte har bloggat på ett tag. Det ar inte funnits energi nog till att göra det. Det är otroligt hur lätt vi dras med i det dagliga köret och karriären och tar allt för givet. Vi fick vårt wake up call förra veckan. Min mamma som har kol åkte in på intensiven. Hon är svag så hon blir nog kvar där ett tag. Min svärfar fick opereras akut i tisdags för de hade hittat en tillväxt stor som en hand i hans bröst. Eftersom han har ett svagt hjärta var det en riskfylld operation. Tack och lov gick det bra (det var inte cancer) och han kommer hem snart. På en veckan förrändrades våra liv och vi prioriterade om saker. Plötsligt så är inte ett städat hus och tvätten en prioritet. Jag ska försöka lägga till bloggning till prioriterings listan igen den här veckan.